Garphyttan – nationalparksåret 2009, del 2

Under påskledigheten en vecka in i april hade vi hyrt en husbil för att åka runt en tur och möta våren. Tranorna vid Hornborgasjön hade satt nytt rekord, i antal, veckan innan vi anlände och många var fortfarande kvar. Vid Öby kulle i Kvismareområdet hade snokarna kommit fram ur sina övervintringshålor och slingrade omkring bland nyfikna besökare eller bildade hela nystan i de soliga slänterna.

I Kilsbergens sluttning där Garphyttans nationalpark ligger hade våren inte kommit så långt visade det sig. Stora snöhögar på parkeringen och snöfläckar kvar på den hävdade lövängen, men också några första tecken på att våren var på väg. Utslagna blåsippor längs trägärdsgården gjorde att vi lade oss ner och njöt i fjolårsgräset. En sorgmantel kom fladdrande över en av snöfläckarna och slog sig ner en kort stund innan den lyfte och drog vidare. Flera olika trastar, bofinkar och rödhaken satt och sjöng i skogen runt omkring oss.

Garphyttans nationalpark tillhör den grupp av ursprungliga nationalparker i Sverige som bildades 1909 och som alltså fyllde hundra år förra året. Lite senare på våren i lövsprickningstider när gullvivorna blommar är nationalparken säkert mer inbjudande än den var vid vårt tidiga vårbesök.
Bilderna av blåsippor från Garphyttan får illustrera våra upplevelser. Samtidigt talar de om att snart är de här igen och årets vårblomsterfest kan börja!

/Anna